Tankar
Jag vet inte om mitt huvud sprängs av tankar.. eller om det är helt tomt.
Konstig känsla, men så känns det.
Tack min familj och mina vänner. Utan er så hade jag nog allvarlig inte klarat det här. ♥
Annars mår jag rätt bra, förvånas av mig själv hur bra jag mår. Jag vet inte om jag kommer känna av det sen, eller om jag kommer göra det överhuvudtaget, att du inte finns där längre. Jag hoppas iallafall att det inte ska behöva bli jobbigare än så här.
Jag kommer bli stark och klara av att vara "ensam". Allt är bara så tråkigt, med tanke på allt vi har delat tillsammans. Vi var inte bara förälskade, och älskade varandra.. Utan också bästa vänner. Vi har delat våra liv tillsammans. Bokstavligen. Även om allt blev så här, och att du och allt förändrades så fort. Så är jag iallafall glad över våran tid tillsammans.
Den bästa tiden i mitt liv.