flickan som förgyller mina glada och ledsna dagar
Jag tycker synd om dem som inte får chansen att leva/växa upp med hundar, ännu mer synd om dem som som är rädd för hundar, man missar så himla mycket.
Hundar är den bästa vän en människa någonsin kan ha i sitt liv. Hundar kan få en att må bra, klara av att kunna leva svåra perioder i livet, ändra livsinställning, så som ingen annan varelse kan göra.
Att de bara finns där, veta att de skulle kunna offra livet för en(även fast lilla Sheila inte skulle kunna försvara mig lika bra så som min schäfer Storm skulle gjort, haha;)), krypa upp i ens famn, bli överlycklig när man kommer in genom dörren, fastän man bara varit borta i 5 minuter, följer efter en vart man än går, lägger sig bredvid en när man som mest behöver närheten.
De visar kärlek med hela kroppsspråket. En hund kan inte hata, en hund sviker en aldrig. Hundar förändrar hela ens liv.
Och det vet jag, för det har jag erfaranhet av.
Denna text är självklart tillägnad till dig också min Storm, jag saknar dig så mycket. Vila i frid gubben, jag älskar dig. ♥
Jaa, jag fick tårar när jag skrev det här.
Flashbacks
Åh nej. Fick flashbacks. Igen. Och det var inga bra. Eller ja, inga bra just för tillfället iallfall. Nu när jag inte vill ha dom. Nu när jag börjar bli stark igen. Nu när jag börjar ta mitt liv till en annan nivå nu.
När fan ska allt släppa? Vill bara glömma allt. Men egentligen saknar allt så otroligt jävla mycket. Helt jävla sjukt.
Att allt som varit bra en gång, bara kan förstöra allt nu.. Självklart ska jag alltid minnas allt bra, som ett minne för resten av livet. Men när man vet att man inte kommer uppleva det igen då? Då är det plötsligt inte någon jävla tröst.. Då blir man inte så jävla glad.
Vill bara ha förändring. Sommar. Längtar så jävla mycket till sommaren. Inga problem, inga beskymmer. Och jag har lovat mig själv att jag inte kommer skaffa några problem igen. Resten av det här jävla året, så ska jag må så jävla bra. Utan allt som är problem, och jag vet vad problem är....
Jag ska göra så mycket, jag ska leva livet, jag ska umgås med mina vänner, med min familj. Vi ska sitta på min baksida, hänga vid min nya pool, med drinkar, skratta, leka, bada. Haha! Jag ska även ha poolparty eller någonting. Alla som är mina vänner är inbjudna. Ni som inte är det, ni som inte är värda att vara min vän, är inte bjudna. Deal?
♥
När fan ska allt släppa? Vill bara glömma allt. Men egentligen saknar allt så otroligt jävla mycket. Helt jävla sjukt.
Att allt som varit bra en gång, bara kan förstöra allt nu.. Självklart ska jag alltid minnas allt bra, som ett minne för resten av livet. Men när man vet att man inte kommer uppleva det igen då? Då är det plötsligt inte någon jävla tröst.. Då blir man inte så jävla glad.
Vill bara ha förändring. Sommar. Längtar så jävla mycket till sommaren. Inga problem, inga beskymmer. Och jag har lovat mig själv att jag inte kommer skaffa några problem igen. Resten av det här jävla året, så ska jag må så jävla bra. Utan allt som är problem, och jag vet vad problem är....
Jag ska göra så mycket, jag ska leva livet, jag ska umgås med mina vänner, med min familj. Vi ska sitta på min baksida, hänga vid min nya pool, med drinkar, skratta, leka, bada. Haha! Jag ska även ha poolparty eller någonting. Alla som är mina vänner är inbjudna. Ni som inte är det, ni som inte är värda att vara min vän, är inte bjudna. Deal?
♥
Vad leker ni smarta för?
Idag hade vi redovisning i historian, min grupp pratade om nationalism. Jag pratade om nationalismen under första och andra världskrigen, hur den utvecklades där osv.
Det gick skit bra för mig, jag redovisade utan papper och allting, har blivit riktigt bra på muntliga redovisningar, jämfört med tidigare. Jag är alltså duktig. Många andra i min klass var också skit duktiga. Vissa var skit dåliga. Och vi som är duktiga, vi får "kritik", människor är ute för att sätta dit oss, eftersom de inte är lika bra som oss. Vissa i min klass leker "smarta" så jävla mycket. De försöker ställa frågor till oss, kritiserar oss. De utelämnar ju dem i min klass som var sämst. Så jävla avundsjuka. Kritiska frågor som "Vad menar du med det där, är det dina egna åsikter, eller fakta?", "Vad hette han som gjorde det där då?" osv osv....
Som jag fick en jävla korkad fråga; "Men du, Hitler var ju ingen diktator från början, han blev ju en, eller?"...
OCH JAG KNÄCKER SÅ JÄVLA HÅRT! Jag säger; "Oj förlåt, jag visste inte att jag behövde förtydliga det. Men tydligen eftersom *l** inte visste det, så föds man inte till diktator, utan man kan bli det senare i livet. Hitler blev det vid 30 års ålder."
STUM!
Sorry, men du kunde inte sätta dit mig den här gången heller, din wannabe brat-arab. Jag är fortfarande felfri.
Det gick skit bra för mig, jag redovisade utan papper och allting, har blivit riktigt bra på muntliga redovisningar, jämfört med tidigare. Jag är alltså duktig. Många andra i min klass var också skit duktiga. Vissa var skit dåliga. Och vi som är duktiga, vi får "kritik", människor är ute för att sätta dit oss, eftersom de inte är lika bra som oss. Vissa i min klass leker "smarta" så jävla mycket. De försöker ställa frågor till oss, kritiserar oss. De utelämnar ju dem i min klass som var sämst. Så jävla avundsjuka. Kritiska frågor som "Vad menar du med det där, är det dina egna åsikter, eller fakta?", "Vad hette han som gjorde det där då?" osv osv....
Som jag fick en jävla korkad fråga; "Men du, Hitler var ju ingen diktator från början, han blev ju en, eller?"...
OCH JAG KNÄCKER SÅ JÄVLA HÅRT! Jag säger; "Oj förlåt, jag visste inte att jag behövde förtydliga det. Men tydligen eftersom *l** inte visste det, så föds man inte till diktator, utan man kan bli det senare i livet. Hitler blev det vid 30 års ålder."
STUM!
Sorry, men du kunde inte sätta dit mig den här gången heller, din wannabe brat-arab. Jag är fortfarande felfri.
Tröga killar
Hahaha, älskar att prata med främlingar. Älskar att driva. Alltså främlingar man aldrig kommer träffa igen, för då kan man passa på att göra bort sig eller säga något kul till. Haha det är nog det roligaste som finns.. eller hur annsofie? ;)
Typ som idag, gick in på teknikmagasinet och skulle kolla på kameror(det var meningen att jag skulle vara lite jobbig;));
Jag - HEJ! Jag skulle vilja kolla på den här canon kameran med 12.1 mpx.
Killarna i kassan - Ja, visst här är den.
Jag kollar på den.
Jag - Men den var ju skit liten, man kommer ju inte se vad man fotat på. Varför går den inte att slå på? Har ni inte batteri man kan sätta in?
Killen - Jo visst..
Han river ut hela förpackningen och sätter i batteriet.
Jag- Nääämen, det finns ju inga bilder.. Då kan man ju inte se om man blir bra. Måste ta en bild. Ni kanske vill vara med på bild?
Jag tar en bild. De posar stenhårt hahah.
Killen -Haha, facebook-material. hehe.
Jag - hehe.. ja kanske det. Nejmen oj nu försvann ni ju! Synd för den som köper kameran sen... hejdå!
Eller på nyår. Då en kille hade verkligen skit fula byxor på sig! haha satt helt tight i röven. Jag annsofie och emma pratade om dom och bara garvade hahaha. Sen så gick jag fram till honom;
Jag- Snyggaaa byxor!!!!
Han sken upp som en riktig sol, hahha
Byxa-killen- ååh tack! *tummen upp*
han blev ännu gladare
Byxa-killen- Tycker duu?
Ja- Jaadå. Hahah.
Hahahah annsofie och emma dog av garv i bakgrunden. Grejen var att han blev helt överlyckig!! Haha, tur att killar inte fattar när man driver... ;)
Dock så är det jävligt jobbigt också, för dom fattar liksom inte att man driver, och/eller verkligen inte vill ha någonting med dem att göra!!
Kan ta upp massa exempel. Men när jag och mina vänner blir tillfrågade om vårat nr, eller liknande. Eller om dom pratar med mig/mina kompisar, och man bara helt dissar dom. Inte svarar på tilltal, och om man gör det svarar man helt drygt. Går därifrån, säger att man ska på toa och/eller SPRINGER därifrån. Med mera! Så skulle jag iallafall FATTAT att; okej, jag fick dissen. Han vill liksom inte ha någonting med mig att göra. Men det FATTAR inte killar. Man måste vara dum. Ja det måste man. Titta dem argt i ögonen och säga; Jag vill inte ha någonting med dig och göra!. Jaaa, man måste säga det. Ordagrant. För annars går det inte in i deras lilla hjärnor... Som tur är så är jag rätt bra på det, jag blir riktigt arg, för det är så jäkla störande!!
Hahahah. Jag och annsofie har iallafall ganska bra "dissar-knep". Typ som att göra skit fula grimarser, dansa "rumpdansen" (hahhah) eller bara vara allmänt äcklig(oj jag hade visst lite snor i näsan). Ja, då får man hoppas på att dom går därifrån. ;)
Ganska störande, men kan också vara jävligt kul. Tjejer är mycket smartare. Iallafall socialt. Eller ja, allmänt överhuvudtagen vill jag nog fan också säga..
Typ som idag, gick in på teknikmagasinet och skulle kolla på kameror(det var meningen att jag skulle vara lite jobbig;));
Jag - HEJ! Jag skulle vilja kolla på den här canon kameran med 12.1 mpx.
Killarna i kassan - Ja, visst här är den.
Jag kollar på den.
Jag - Men den var ju skit liten, man kommer ju inte se vad man fotat på. Varför går den inte att slå på? Har ni inte batteri man kan sätta in?
Killen - Jo visst..
Han river ut hela förpackningen och sätter i batteriet.
Jag- Nääämen, det finns ju inga bilder.. Då kan man ju inte se om man blir bra. Måste ta en bild. Ni kanske vill vara med på bild?
Jag tar en bild. De posar stenhårt hahah.
Killen -Haha, facebook-material. hehe.
Jag - hehe.. ja kanske det. Nejmen oj nu försvann ni ju! Synd för den som köper kameran sen... hejdå!
Eller på nyår. Då en kille hade verkligen skit fula byxor på sig! haha satt helt tight i röven. Jag annsofie och emma pratade om dom och bara garvade hahaha. Sen så gick jag fram till honom;
Jag- Snyggaaa byxor!!!!
Han sken upp som en riktig sol, hahha
Byxa-killen- ååh tack! *tummen upp*
han blev ännu gladare
Byxa-killen- Tycker duu?
Ja- Jaadå. Hahah.
Hahahah annsofie och emma dog av garv i bakgrunden. Grejen var att han blev helt överlyckig!! Haha, tur att killar inte fattar när man driver... ;)
Dock så är det jävligt jobbigt också, för dom fattar liksom inte att man driver, och/eller verkligen inte vill ha någonting med dem att göra!!
Kan ta upp massa exempel. Men när jag och mina vänner blir tillfrågade om vårat nr, eller liknande. Eller om dom pratar med mig/mina kompisar, och man bara helt dissar dom. Inte svarar på tilltal, och om man gör det svarar man helt drygt. Går därifrån, säger att man ska på toa och/eller SPRINGER därifrån. Med mera! Så skulle jag iallafall FATTAT att; okej, jag fick dissen. Han vill liksom inte ha någonting med mig att göra. Men det FATTAR inte killar. Man måste vara dum. Ja det måste man. Titta dem argt i ögonen och säga; Jag vill inte ha någonting med dig och göra!. Jaaa, man måste säga det. Ordagrant. För annars går det inte in i deras lilla hjärnor... Som tur är så är jag rätt bra på det, jag blir riktigt arg, för det är så jäkla störande!!
Hahahah. Jag och annsofie har iallafall ganska bra "dissar-knep". Typ som att göra skit fula grimarser, dansa "rumpdansen" (hahhah) eller bara vara allmänt äcklig(oj jag hade visst lite snor i näsan). Ja, då får man hoppas på att dom går därifrån. ;)
Ganska störande, men kan också vara jävligt kul. Tjejer är mycket smartare. Iallafall socialt. Eller ja, allmänt överhuvudtagen vill jag nog fan också säga..
Kommentar.
"Du är nog en av de starkaste människorna jag känner".
Fick den kommentaren nyss, och jag har fått den många gånger förut. Mitt liv, så som alla andras liv, kan vara bajs ibland, det känns helt enkelt värdelöst att leva av många olika anledningar. Jag har varit med om mycket jobbigt i mitt liv, mycket mer än de flesta människor. Tro det eller ej, men jag har verkligen sett botten av olycka i livet. Hur som helst ska jag inte gå in mer på det. Det jag menar är, och vad som har gjort mig så stark, är just det. Jag tror verkligen på uttrycket; "om man ska bli lycklig, måste man ha varit riktigt olycklig". För det är just det. Jag tar inte åt mig längre, tar inte skit, ett krossat hjärta eller så, det gör mig inget längre. För jag vet att jag är mycket bättre än så. Jag har lärt mig, att för att bli lycklig, så har man inte tid för det. Jag är en underbar tjej, med många efarenheter och mycket innanför pannbenet. Och det har lönat sig, och jag vet att det kommer löna sig mycket mer i framtiden!
Fick den kommentaren nyss, och jag har fått den många gånger förut. Mitt liv, så som alla andras liv, kan vara bajs ibland, det känns helt enkelt värdelöst att leva av många olika anledningar. Jag har varit med om mycket jobbigt i mitt liv, mycket mer än de flesta människor. Tro det eller ej, men jag har verkligen sett botten av olycka i livet. Hur som helst ska jag inte gå in mer på det. Det jag menar är, och vad som har gjort mig så stark, är just det. Jag tror verkligen på uttrycket; "om man ska bli lycklig, måste man ha varit riktigt olycklig". För det är just det. Jag tar inte åt mig längre, tar inte skit, ett krossat hjärta eller så, det gör mig inget längre. För jag vet att jag är mycket bättre än så. Jag har lärt mig, att för att bli lycklig, så har man inte tid för det. Jag är en underbar tjej, med många efarenheter och mycket innanför pannbenet. Och det har lönat sig, och jag vet att det kommer löna sig mycket mer i framtiden!
Tack!
Tack så mycket alla för era fina ord de senaste dagarna!
Tack. Får mig att känna mig värdefull. ♥
Tack. Får mig att känna mig värdefull. ♥
Pain
Åh allt kommer på samma gång. Är så orolig för min syster Cecilia, 8 år. Hon har ont i huvudet i princip varje dag nu. Hon har alltid haft migrän, men inte så ofta som nu. Jag vet inte om det kan vara någonting mer än det. Att röntga huvudet på henne kommer nog att vara nödvändigt, trots att man kan riskera cancer om man gör det på barn. Vill inte det. Vill inte! Vill inte sitta där och vänta på ett resultat. Men vi kanske måste.
Vem ska jag be till? Jag ber till någon som finns.. Vem det nu kan vara.
Vem ska jag be till? Jag ber till någon som finns.. Vem det nu kan vara.
Tankar
Jag vet inte om mitt huvud sprängs av tankar.. eller om det är helt tomt.
Konstig känsla, men så känns det.
Tack min familj och mina vänner. Utan er så hade jag nog allvarlig inte klarat det här. ♥
Annars mår jag rätt bra, förvånas av mig själv hur bra jag mår. Jag vet inte om jag kommer känna av det sen, eller om jag kommer göra det överhuvudtaget, att du inte finns där längre. Jag hoppas iallafall att det inte ska behöva bli jobbigare än så här.
Jag kommer bli stark och klara av att vara "ensam". Allt är bara så tråkigt, med tanke på allt vi har delat tillsammans. Vi var inte bara förälskade, och älskade varandra.. Utan också bästa vänner. Vi har delat våra liv tillsammans. Bokstavligen. Även om allt blev så här, och att du och allt förändrades så fort. Så är jag iallafall glad över våran tid tillsammans.
Den bästa tiden i mitt liv.
Jag är fin, jag är äkta, jag förtjänar det allra bästa.
1 år och 2 månader fick jag och Rojhat tillsammans, inte mer, det här är slutet. Jag är öppen med det, ja, jag vill vara det, det känns som att jag är värd det. Jag kämpar och lever för människor jag tycker om och älskar, jag är en så omtänksam tjej. Ibland så förstår inte människor det, men då kommer man att ångra sig och förstå det sen. Jag har efter 17 år insett hur gott mitt hjärta är, och att jag bara förtjänar det allra, allra bästa.
Jag är en så äkta, trogen, omtänkssam och kärleksfull tjej. Av mina många erfarenheter, kan jag stolt säga att jag är en på miljonen för hur äkta jag är. Jag kanske inte alltid visar det, men jag är det. Och jag vet att det kommer att löna sig till slut.
Min familj och mina vänner är det absolut finaste och värdefullaste jag har, tack för att ni finns. ♥
Jag vill inte ha några frågor eller så om mig och rojhat, bara av mina närmaste, och ni vet vilka ni är.
Insida
Jag tittade mig själv i spegeln nyss och konstaterade att; fan vad fin jag är! Inte bara det jag såg i spegeln, utan min insida. Hur jag tänker om människor, jag vill alltid det bästa för alla. Jag tänker i första hand på min familj och mina vänner, hur dom mår. Jag mår värst när människor i min närhet är ledsna. Det gör ont i mitt hjärta när jag blir sårad, men det går inte att jämföra hur ont det gör i mitt hjärta när människor i min närhet blir sårade, eller inte får det bästa. Jag är så rädd för att människor i min närhet ska må dåligt, och jag skiter i mig själv fullständigt då.
